Maten som styr våra liv

LCHF, Tips och pepp / Permalink / 1
"Smör? Grädde? BEARNAISESÅS?" Chockerna jag fick när jag började spåna på LCHF. Från kanske 2013 har jag ätit relativt fettsnålt och mer proteinrikt. Och det växte mer och mer när jag började med styrketräning mer seriöst i slutet av 2013. Det är vältränade kroppar på mitt instagramkonto med en skål kvarg i hand eller en matlåda med kyckling, broccoli och ris. Grymt! Det kör jag också på. Jag lade upp kost och träningsschema och följde strikt. Och allt detta funkade ju för jag låg på ett underskott. Och hungrig hela tiden. Men jag vägrade bryta det. Och jag vägrade äta middagen min kille bjöd på som bestod av kött och någon gräddig sås. Absolut inte. Tjafs. Ni vet, det blev ett jäkla hallå. Under påsken detta år åt jag havregrynsgröt, riskakor, kyckling, potatis och broccoli. Och jag älskar påskmat/julmat/midsommarmat. Men icke. Detta åt jag. Dagarna i ända. Och vad var mitt mål? Skulle jag ställa upp i någon tävling? Nej.. Jag ville bara se fit ut. Som alla andra på mitt instagramkonto. Såklart. Men sen vaknade något till.. jag fick nog. Detta håller ju inte. Jag släppte allt. Åt, åt och åt. Åååh så gott allt smakade! Träningen försvann sakta men säkert. Man lägger på sig lite och äter lite mer än vad jag behöver.
 
Men såhär kan jag ju inte ha det. BALANS. Vart är balansen i min träning och kost? Jag älskar mat och mår bra av träning. Jag insåg att varken kaloribegränsat eller ett överskott av kalorier var något att hänga i julgranen.
I början av sommaren kommer jag in på LCHF spåret.. "Mhm.. Äta sig mätt på fett.. Jaha hm okej.. Ja det där såg ju gott ut.. Oj har hon gått ner så mycket på det! Har hans sötsug försvunnit helt? Jaha.. Okej". Läser på fler bloggar. Kostdoktorn, Katrins, hemsidor om enbart lchf, tittar på debatter och dokumentärer. Allt känns så självklart. Att få äta sig mätt på god mat och kunna njuta av det. Och det börjar komma tillbaka till mig när jag läser om allt detta. När jag var överviktig i kanske 15-18års åldern och började inse det när jag var 17 så lade jag om min kost. Inte rakt upp och ned. Men jag började ta bort pasta, potatis, bröd och andra snabba kolhydrater. Men jag sparade kvar proteinet, såsen och salladen på tallriken. Gick lite promenader, gympade och så småning om skaffade jag gymkort. Jag gick ner i vikt. Från 80kg - 67 kanske. Och det var det jag kom på när jag läste om detta på lchf-sidorna. Att det var ju det jag gjorde och jag gick ju ner. Det är ju uppenbart att det är kolhydraterna som trycker på. Ju högre insulin (kolhydrater) så höjs vikten, och kan t.o.m leda till fetma. Men det fattade jag ju inte för nåt år sen, då vi kommer tillbaka till kyckling, broccoli och potatis. För det var ju grejen. Ligga på underskott och räkna kalorier. Så summan av den kardemumman var att jag kom på rätt beslut för några år sedan och tog bort kolhydraterna. Och när jag gått ner dessa kilo började jag komma in i denna mat och träningshets. Och sedan tillbaka till en mathets som gjorde att jag la på mig igen. Inte farligt mycket, men tillräckligt för att se att något har vänt..
 
Lchf. Low carb high fat. Äta sig mätt på fett och njuta av allt det goda, bara genom att ta bort kolhydraterna. Jag har valt att stanna här. Jag vet att detta är hållbart och en livsstil. Det är ingen quickfix. Det är inte viktväktarna, det är inte GI, det är inte 5:2, det är inte pulverdiet. Detta är något du kan hålla hela livet. Inte känna ångest. Inte känna hets kring mat. Du får känna dig mätt. Mätt och glad. Riktig mat. Utan socker. Utan tillsatser. Det är det du ska sikta på i alla fall när du handlar din lchf vänliga mat. Inget falskt, inget påfund, inga konstiga produkter du aldrig sett förut utan RIKTIG MAT. Det här är det bästa jag gjort. Jag är så glad att jag kommit till ro. Jag bildade nog en typ av ätstörning, om man tar det med en nypa salt. Maten styrde mitt liv, absolut. Äta rätt antal kalorier, äta vid rätt klockslag och väga allt. Låter hållbart va? Not so much..
 
Ni som orkat läsa ända hit och kanske känner igen er eller skulle vela testa. Gör det. Börja i lagom takt. Plocka bort de största kolhydratsfällorna - pasta, potatis, bröd. Känn efter någon vecka och börja ta bort det onödiga sockret. Häll i lite grädde i kaffet istället för mjölken. Känn efter någon vecka igen och börja ha som grundregel att leta efter produkter med max 5g khl/ 100g. Då är du inne på rätt spår och bara köra. Även om du inte är efter viktnedgång så är detta ett bra sätt för dig som kanske behöver stilla ditt sötsug eller bara må bättre i kropp och själ. Testa, och jag kan garantera att du inte kommer ångra dig. Om det är någon som hakar på detta så berätta gärna det och berätta hur det går för er. Nu gör vi det här tillsammans!
 
Jag är fettfrälst, och det står jag fast vid. 
#1 - - Malin lindgren:

Vilket himla klokt inlägg du har skrivit!Visst är det så sant att alla är så mat och träningsfixerade idag, visst jag är själv nerdragen i groppen men jag planerar inte livet efter mat och träning som många gör. Jag är ju samma person onyttig som nyttig! Man kan ju undra vart världen ska ta vägen haha!

Svar: Tack så mycket! Försökte i alla fall haha. Jag har absolut mina spår kvar men som du säger, jag planerar inte livet efter det.Kram på dig!
fitbyfat.blogg.se

Till top